2020 > 08

Vägen till att få barn har varit oändligt lång och är ännu inte slut. Men nu tittar vi även på andra vägar och alternativ som att stå i kö på privat klinik eller bli fosterfamilj. Vägen till att få barn har varit oändligt lång och är ännu inte slut. Men nu tittar vi även på andra vägar och alternativ som att stå i kö på privat klinik eller bli fosterfamilj.

Ett embryo kvar. Ett försök kvar. Ett sista försök till att bli mamma. Men vad händer om det inte fungerar? Stressen gör sig påmind och även en del panik. Jag kan se bilder framför mig hur jag kommer att reagera och må om det sista försöket inte vill ta sig. Och jag blir ledsen att bara tänka på bilderna. Fy vad sorligt. Ska alla dessa försök och all denna strävan, all denna sorg och frustration inte leda till någonting?

Det är klart att det sista försöket kan fungera, vi kanske blir föräldrar. Och det hade ju varit fantastiskt! Men för att sänka stressnivån och paniken har vi börjat fundera på vad som händer om det inte blir ett barn. Vad gör vi då? Vilka vägar vill då gå? Vi har bestämt oss för att vi ska ha en plan innan nästa insättning. Då är ju det inte slut, även om det sista försöket inte tar sig. Det lugnar i alla fall mig.
För några dagar sedan när jag var ute och sprang landade det. Frågan har fått gro och bearbetas och funderats på både medvetet och omedvetet. Nu har vi en plan på vad vi gör om sista försöket inte tar sig.

Vi bokade tid med en adoptionsbyrå för att stämma av och ställa några frågor. Vi har inte registrerat oss någon stans eller påbörjat processen. Vi vill få svar på lite fler frågor först innan vi tar något beslut. Jag vet också att tiden börjar rinna iväg för att adoptera men det känns skönt att reda ut frågorna i alla fall.

Men vi har också bokat tid för att få mer information om vad det innebär att bli ett familjehem till barn som behöver någon annan stans att bo. Det känns fint att vi kanske kan hjälpa barn som har det jobbigt och visa upp för dem hur det kan se ut innanför väggarna i ett annat hem. Hur det också kan fungera. Det är klart att det kommer att innebära sina utmaningar. Både i den problematik barnet kommer ifrån, men också den sorg det kan innebära när och om barnet flyttar hem igen, även om det är det som är målet hela tiden med ett familjehem. Men vi har en tid bokad både för ett digitalt möte med kommunen där vi kommer få mer information, men också ett fysiskt möte med ett företag där de kommer hem till oss för att se vilka vi är.

Om familjehem känns rätt och bra kommer vi att hoppa på det. Och undertiden har vi nu ställt oss i kö på en privat klink här hemma i Sverige för att testa med äggdonation i alla fall en gång till. Prislappen blir ungefär det samma som att åka till Danmark. De har visserligen typ ingen kö alls i Danmark, men det blir färre resor, inget boende på hotell och vi behöver inte ta ledigt från jobbet om vi gör det här hemma. Dessutom passar det just nu rätt bra att stå i kö eftersom vi har ett försök kvar och vi håller på att reda ut våra andra alternativ.

Men först av allt ska jag kontakta sjukhuset där vi just nu har vårt sista försök kvar. Hur ser de på våra chanser? Finns det någonting mer vi kan göra? De har ju varit så övertygade om att de kommer att kunna hjälpa oss eftersom vi haft fem embryon totalt, nu finns det bara ett kvar.

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer

Länkar

-