2020 > 02

Negativt resultat. Igen. Inget barn den här gången heller. Kommer det någonsin att gå? Jag har i många år ändå tänkt att det här kommer att lösa sig. En dag har jag barn. Den tanken fanns även när min dåvarande sambo inte ville påbörja försök medan jag längtade. Tänkte att en dag så blir det barn. Men ibland har tanken givet vis svikit mig. Och då kommer tanken – att det kanske aldrig blir några barn.
 
Den tanken har ju dykt upp många gånger de sista åren och ibland känns det nästan som om jag blivit vän med den tanken. Men när det visar sig att ett försök till att bli gravid misslyckas så är jag inte vän med tanken. Då gör den mig så oerhört ledsen. Jag blir ledsnare av tanken på att det kanske aldrig blir några barn, att jag kanske aldrig får höra de där små fötterna som kommer springande, än att det faktiskt visade negativt på graviditetstestet. Kanske för att jag även denna gång hade en föraning om att det inte tagit sig. Men jag var inte lika säker som förra gången. Det fanns ändå en del tecken som kanske ändå kunde bero på att det faktiskt funkade. Så jag var osäker när vi gjorde testet även om den negativa sidan hade lite övervikt.
 
Livet blir aldrig som man tänkt sig, så är det bara. Inte bara när det gäller barnfrågan. Det gäller allt annat också tycker jag. Det gäller bara att försöka hänga med. Det är klart att man ansvarar en hel del för hur ens liv ser ut och utvecklar sig genom de val man gör. Men det finns så många andra faktorer utanför som man inte har någon inverkan på och som ändå påverkar ens liv varken man vill eller inte.
 
Så inget barn den här gången heller. Bryt ihop och kom igen brukar man säga. Och det är det vi gör denna gången också. De fösta dagarna efter det negativa graviditetstestet var jobbiga, men nu känns det ändå rätt okej. Vi kämpar på och fokuserar på annat i mellan så att det inte hela tiden handlar om barn, för då tror jag inte man orkar.

Efter att man gjort en insättning så tar det ju nästan 2 veckor innan du ska göra ett graviditetstest. Det är en sjukt jobbig period där i alla fall min hjärna går på högvarv hela tiden. Känner jag något? Har det tagit sig? Spänner det inte lite? Eller är det bara hormonerna som gör det?

Ena dagen är jag positiv och tror att det här kommer att gå fint, nästa dag är nattsvart och jag är ledsen och nedstämd hela dagen. Otroligt påfrestade och jobbigt. Det är som om det sitter en ond och en god på var sin axel och pratar med mig. Dom pratar om vart annat med mig och ena stunden hörs den gode bäst, sedan att den onde över. Som en metafor, typ.

Samtidigt så vet jag att man bara efter några dagar inte kan säga om det gått vägen eller inte genom att känna hur det känns i kroppen. Det är för tidigt att avgöra. Ändå går jag där och funderar och känner efter. Undrar. Tankarna springer iväg. Hur ska jag berätta för min arbetsgivare? Är det fortfarande en blå barnvagn som jag vill ha, eller en grön kanske? Spjälsängen måste stå längs den väggen, det blir nog enklast så. Eller, det kanske aldrig blir några barn! Och så håller jag på.

Det är faktiskt just denna period som jag tycker är absolut jobbigast. Att inte veta om det lyckats eller inte. Att det är så otroligt jobbigt vissa dagar och att då tankarna på att det kanske aldrig blir några barn dyker upp.

Fösta veckan av väntan går oftast rätt så fort ändå, men andra veckan segar sig alltid. Dagen då det är dags för test segar sig fram, som om den aldrig vill att vi ska komma dit.

I januari gjorde vi vårt tredje försök här hemma i Sverige, men femte försöket totalt. Ska 2020 bli vårt år då vi blir föräldrar? I januari gjorde vi vårt tredje försök här hemma i Sverige, men femte försöket totalt. Ska 2020 bli vårt år då vi blir föräldrar?

I början av januari startade vi åter igen gång processen med att försöka få barn. Polypen som upptäcktes sensommaren förra året är borta och allt har läkt sig. Så när mensen kom i början av januari började jag med tillhörande hormoner igen.

Ca en vecka efter var det dags för ultraljud för att kolla slemhinnan i livmodern. Var vi redo för insättning? Tidigare gånger har jag ändå kunnat känna lite att det spänner lite redan då, men den här gången hade jag faktiskt inte känt någonting. Och det visade ju sig också att slemhinnan inte alls hade vuxit till sig som förväntat. Den var bara fem mm och dem måste vara minst 7 eller 8 mm. Lite förvånade blev vi nog alla eftersom det fungerat alla andra gånger tidigare. Så läkaren skrev ut hormonplåster som jag skulle använda utöver det jag redan stoppar i mig.

Plåstren skulle bytas varannan dag och skulle vara ”en riktigt hästedos” som skulle hjälpa till på traven. Sex dagar senare var jag tillbaka och nu såg det mycket bättre ut. Dags att börja med Lutinus och komma tillbaka ytterligare några dagar senare för en insättning.

Insättningen skedde denna gången på en söndag, vilket jag tyckte var skönt. Dels för att man inte behöver vara borta fån jobbet något, även om själva insättningen inte tar så lång tid, men också för att vi får en chans att faktiskt vara tillsammans lite mer på dagen och framför allt efteråt. Man har ju ändå fört in ett levande embryo. Man vet att det finns ett befruktat ägg inne i livmodern. Nu är bara frågan om det kommer att fästa. Det är ändå något speciellt med det tycker jag. Det är ju ändå den dagen som vårt eventuella barn skapas. (Det har ju skapats tidigare eftersom det är befruktat tidigare och legat i frysen, men ändå)

Som en liten passus så var det nu i januari ett år sedan vi fick våra ägg från donatorn och de befruktades. Då de sedan fått ligga och utveckla sig i fem dagar var det nästan på årsdagen från att äggen frystes in till att vi nu gjorde en insättning och där med tredje försöket här hemma. Det skiljer faktiskt bara en dag. Så otroligt häftigt ändå att man kan frysa in befruktade ägg, som ändå är i full fart med sin celldelning, för att sedan tina upp dem och de fortsätter som om ingenting har hänt!  
 
Efter insättningen åkte vi in till stan och tog en fika. En liten kort promenad och sedan hem. På eftermiddagen blev det middag med vänner. Så en riktigt bra söndag med andra ord! =)

Senaste inläggen

Etiketter

Arkiv

Senaste kommentarer

Länkar

-