Varför fortsätter man försöka?

Jag har många gånger skrivit och frågat mig själv ”När ska det ta slut?” Så många försök och så många misslyckanden. När ska motgångarna ta slut och i stället bli medgångar? Då kan det ju vara enkelt att tänka att det är bara att sluta försöka så slipper du fler motgångar. Njut av livet du har i stället och kanske lägga tiden ock kraften på att göra någonting gott och kanske hjälpa en annan människa.

Men för många år sedan var det en person som sa till mig att en kvinna gör nästan vad som helst för att bli gravid. Och jag tror att han som sa det till mig har väldigt rätt. Det är en drivkraft och det är naturen som sköter det. Man slutar tänka rationellt. Det är därför vissa går ut på krogen och tar första bästa one naight stand vid rätt tillfälle. Man gör helt enkelt vad som helst för att bli gravid. För om vi kvinnor inte skulle känna drivet och längtan efter barn, så skulle också människan sluta att existera. Naturens drivkrafter är svåra att motstå. Det är därför vi fortsätter. Fortsätter kampen om barn hur jobbigt det än är. Det kanske också är därför man hittar nya krafter på något vis. För att man ska orka.

Innan vi betalade in pengarna och skrev på kontrakten för kliniken i Ryssland träffade vi familjehemsenheten igen. Jag hade hittat en artikel om ett par i Stockholm som blivit familjehem åt en liten tjej och de pratade som om det vore deras. Allt lät så enkelt och att det skulle vara så lätt att bilda familj den vägen. Skulle vi ta den här vägen i alla fall? För det är ju inte bara att åka till Ryssland. Tänk om vi kunde få ta hand om ett litet barn här hemma som behöver kärlek och omtanke, som skulle kunna bli som vårt eget barn med tiden.

Men min känsla efter de samtal vi haft med familjehemsenheten tidigare sa mig att det här var en artikel som var lite väl rosenröd. Att den gav en bild som kanske inte riktigt stämde överens med hur det egentligen fungerar. Men jag var tvungen att grotta i det igen. Framför allt eftersom jag vet att barnkonversionen har blivit lag i Sverige där man ska se mer till barnens bästa och kanske inte alltid så mycket till föräldrarnas rätt till sina barn. Och debatten efter ”Lilla hjärtat” och hennes öde.

Mötet blev bra och givande. Vi fick svar på en massa frågor och precis som jag misstänkte. Det har inte skett så stora förändringar sedan lagen kom till. Målet är fortfarande att barnet ska kunna återgå till sina föräldrar om man blir familjehem. Sedan är det klart att det inte alltid går, men det är först efter tre år som man kan besluta om en vårdnadsöverflytt om man inte ser någon förändring och förbättring hos de biologiska föräldrarna. Så vårt beslut blev att fortsätta med Ryssland. Men tanken med familjehem är inte övergivet. Det är inte allt omöjligt att vi en dag bli familjehem ändå, men efter att vi gjort den här resan med Ryssland. På något sätt kommer vi att ha barn hemma, vi vet bara inte hur ännu.
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Lotta » Graviditetstest:  ”Men vilket fantastiskt besked! Stort stort grattis! Nu hejar vi på pricken ända ..”

  • Annika » Graviditetstest:  ”Jag hade på pricken samma hcg när jag väntade tvillingar. Just saying ;) denna g..”

  • Linda W » Graviditetstest:  ”Åh vad härligt att läsa!! Stort grattis ❤️ Håller tummarna på att allt går bra n”

  • Christina » Graviditetstest:  ”Vilket underbart besked! Håller båda tummarna för Pricken!”

  • Marie » Graviditetstest:  ”Vilken härlig läsning o vilken lycka. Jag kunde knappt se texten då jag blev så ..”

Bloggarkiv

Etikettmoln