Få ut det döda fostret

Ett blomstebud med fina påskblommor kom hemlevererade dagen efter att vi påbörjat behandlingen med att få ut det döda fostret. Ett blomstebud med fina påskblommor kom hemlevererade dagen efter att vi påbörjat behandlingen med att få ut det döda fostret.

Sex dagar efter att vi sett att fostret såg ut att vara dött hade vi ett återbesök hos vår ansvariga läkare. Det började närma sig påsk. Fostret i magen hade fortfarande ingen hjärtfrekvens och var fortfarande litet. Signalerna så som trötthet och illamående började försvinna och jag blödde lite, men annars inga direkta tecken på att kroppen var på väg att stöta ut det döda som fanns i min mage. Därför bestämdes det att jag där och då skulle få tabletter som skulle hjälpa kroppen att stöta ut det.

Innan vi gick hem pratade vi också med läkaren om att det nu var andra gången som detta hända, i nästan samma vecka. Vi är lite osäkra exakt på när det exakt skedde första gången, men vi var ju runt vecka 9-10 båda gångerna vi nu fått missfall, även om första gången var när vi hade fått hjälp i Danmark. Läkaren såg inte det som några bekymmer med detta och menade på att jag är ju uppenbarligen mottaglig och kan bli gravid och vi har fyra befruktade ägg kvar i frysen som har mycket goda betyg. Hon hade stora förhoppningar om att det här kommer att lösa sig.

Det sista vi gjorde innan vi åkte hem var att ta en av de första tabletterna som skulle tas för att få kroppen att stöta ut det som inte ska vara där. Det var nya rutiner med en ny tablett som måste sväljas på sjukhuset, och sedan ska man vara kvar i 30 minuter för att försäkra sig om att man inte börjar må illa och spyr. Där efter fick vi åka hem, och med oss fick vi ytterligare tabelleter som skulle användas inom 48 timmar, värktabletter samt extra stora binder och lite informationsmaterial.

Men redan på natten, ca 10 timmar efter att jag tagit den första tabletten på sjukhuset satte kroppen igång. På kvällen hade jag bara tagit några Alvedon då jag fick smärtor som en kraftig mensvärk. Men nu var det annorlunda. Kroppen jobbade hårt för att få ut det jag hade kvar och det gjorde fruktansvärt ont. Jag fick väcka Patrik som fick gå och värma en vetekudde och sedan fick han ligga bakom mig och hålla om mig. Efter ca 30 minuter gick den värsta smärtan över. Och kort där efter kände jag hur det fanns klumpar och annat som ville ut.

På vägen hem efter att vi tagit den fösta tabletten fick jag avboka en träff med några vänner som jag hade sett fram emot att träffa. Dagen efter kom ett fint blomsterbud med härliga påskblommor. Det värmde mitt hjärta! 

Ca en vecka efter att jag tagit de här tabletterna var vi tillbaka på sjukhuset för att titta så att allt kommit ut, och det såg bra ut. Nu var det upp till oss att bestämma när vi vill göra nästa försök. Jag frågade om skrönan med att det bästa är att köra på med det samma stämmer, eftersom kroppen då ändå ”är igång och vet vad den ska göra” stämmer. Det tillbakavisade hon med en gång och sa att det spelar absolut ingen roll.

De var skönt att höra, för då släppte jag den tanken på en gång. Det här missfallet har tagit ganska hårt och vi båda känner att vi måste landa och ladda om.

Etiketter: missfall

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Lotta » Graviditetstest:  ”Men vilket fantastiskt besked! Stort stort grattis! Nu hejar vi på pricken ända ..”

  • Annika » Graviditetstest:  ”Jag hade på pricken samma hcg när jag väntade tvillingar. Just saying ;) denna g..”

  • Linda W » Graviditetstest:  ”Åh vad härligt att läsa!! Stort grattis ❤️ Håller tummarna på att allt går bra n”

  • Christina » Graviditetstest:  ”Vilket underbart besked! Håller båda tummarna för Pricken!”

  • Marie » Graviditetstest:  ”Vilken härlig läsning o vilken lycka. Jag kunde knappt se texten då jag blev så ..”

Bloggarkiv

Etikettmoln