Tiden går inte att stoppa

Att försöka få barn är en ständig kamp mot klockan. Inte bara för mig, utan för alla. För många är kampen inte så stor då de lyckas inom en rimlig tid. Men för en del tar det tid. Att det tar tid kan bero på många saker och många gånger vet man ju inte om det från början. Att man har svårt att få barn eller rent av inte kan få egna barn. Först ska man gå igenom en massa misslyckade egna försök för att sedan komma till en utredning. Där kanske det kommer fram en anledning. Eller så gör det inte det. Då slussas man vidare och får efter ett tag hjälp, kanske via IVF. Och som i mitt fall så hjälpte inte det heller då det där visade sig att jag inte kan få egna genetiska barn. Och jag hamnade i en kö till för äggdonation. Tiden går och det går inte att stoppa. Det gäller att börja i tid med att försöka få barn om det visar sig att man behöver hjälp. Annars kanske man hinner bli för gammal. För tiden går ju inte att stoppa.

Men det finns även många, både kvinnor och män, som gärna vill ha barn men som är ensamstående. De är också en kamp mot klockan. För man blir ju inte yngre oavsett om man är i ett förhållande eller inte. Fertiliteten minskar, och det kan gå fort. När man är yngre tänker man att det kommer att lösa sig. Att man kommer att träffa någon och då löser det sig. Och man kanske träffar någon ett tag, så tar det slut vilket innebär att man är tillbaka på ruta ett. Tiden går och plötsligt inser man att gränsen för att få barn plötsligt är väldigt nära.

En tjej kan ju idag få hjälp både hemma i Sverige och utomlands om hon är redo att bli förälder på egen hand. Men killar får det ju mycket svårare.

Jag har gått ifrån att inte vilja ha barn, då var jag typ 15 år, till att tänka att jag gärna vill ha två barn, till att kanske vilja ha tre där de två skulle komma ganska så tätt och den tredje efter några år. Men tiden gick och jag insåg att det kommer inte att bli tre, men kanske två barn. Men efter ytterligare turer och tiden som går har jag fått inse att om det ens blir några barn alls, så blir det bara ett. Och så bra det kommer att bli i så fall.

Men en sak är säkert, Tiden går. Livet blir sällan som man tänkt sig. Det går liksom inte att planera allt. Och livet är orättvist, inte bara i barnfrågan, utan i många olika frågor som berör livet. Man får bara försöka göra det bästa med det. Under tiden så går tiden. Alldeles för fort.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Lotta » Graviditetstest:  ”Men vilket fantastiskt besked! Stort stort grattis! Nu hejar vi på pricken ända ..”

  • Annika » Graviditetstest:  ”Jag hade på pricken samma hcg när jag väntade tvillingar. Just saying ;) denna g..”

  • Linda W » Graviditetstest:  ”Åh vad härligt att läsa!! Stort grattis ❤️ Håller tummarna på att allt går bra n”

  • Christina » Graviditetstest:  ”Vilket underbart besked! Håller båda tummarna för Pricken!”

  • Marie » Graviditetstest:  ”Vilken härlig läsning o vilken lycka. Jag kunde knappt se texten då jag blev så ..”

Bloggarkiv

Etikettmoln