Första läkarbesöket

Visserligen är bilden tagen på vår bröllopsresa, men så här glada blev vi när vi fick veta att vi skulle träffa läkaren. det första besöket som är starten på vår äggdonation hemma i Sverige. Visserligen är bilden tagen på vår bröllopsresa, men så här glada blev vi när vi fick veta att vi skulle träffa läkaren. det första besöket som är starten på vår äggdonation hemma i Sverige.

Dagen efter att de ringt till Patrik och sagt att vi kunde komma på ett första läkarbesök var vi där. På sjukhuset inför vår äggdonation. Vi hade fått en återbudstid. Trots att jag suttit i det där väntrummet flera gånger tidigare när jag var inne i IVF-processerna, kändes det lite pirrigt. Nu var det ju någonting annat som väntade. Någonting nytt. Och dessutom med Patrik.

Väl inne hos läkaren gick vi igenom vad det innebär att få donerade ägg. Mycket av det viste vi redan. Bland annat att vi inte får veta vem donatorn är. Bara det eventuella barnet kan få veta vem som donerat när de fyllt 18 år. Donatorn får ju inte heller veta vilka vi är. De tog också upp frågan om att det är viktigt att berätta för barnet hur de kommit till, och då gärna när de är små och inte när de är i tonåren och kanske har sin revolution ändå. Och för oss är det självklart at berätta. Så många i vår omgivning vet ju, så det skulle bli konstigt om barnet plötsligt inte skulle få veta.
 
Vi pratade också lite om olika alternativ för mig. Att styras med hormoner för att få en bra slemhinna eller sätta in det lilla embryot i min egen cykel. Hur det blir skulle vi bestämma längre fram. Där efter fick vi lämna lite blodprover och träffa en barnmorska. Barnmorskan gick igenom ungefär samma saker som läkaren, med det kändes ändå bra att få prata med henne också. Dessutom fick vi reda på att vi troligtvis kommer att sätta in ett femdagarsembryo istället för tvådagars. Det har visat sig ge bättre resultat. Och förutom det forskar man just nu på att se om det till och med är bätre att frysa ner femdagarsembry för att sedan tina upp dem och sätta in. Det är ändå häftigt vad man kan göra!

Men innan allt sätter igång ska vi också träffa en kurator. Läkaren ansåg att det går bra att vi gör det tillsammans. Ibland kan de dock säga att man ska träffa kuratorn var och för sig. Beskedet vi fick var att mötet med kuratorn troligtvis skulle ske i början av november. Därefter ska både Kurator och läkare officiellt godkänna oss som mottagare i ett av deras donationsmöten. När vi sedan blivit godkända börjar man titta efter en donator till oss bland de som visat sitt intresse till sjukhuset. Med lite tur skulle en insättning kunna ske i december, annars blir det i januari. Det är ju faktiskt ganska snart!

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln