När Patrik kom in i mitt liv

På väg in till stan för första daten med Patrik. Lite nervöst och lite pirrigt. Jag hade aldrig varit på date med någon jag hade träffat över nätet tidigare. Hur skulle det här gå? På väg in till stan för första daten med Patrik. Lite nervöst och lite pirrigt. Jag hade aldrig varit på date med någon jag hade träffat över nätet tidigare. Hur skulle det här gå?

I maj 2016 flyttade jag in i min nya lägenhet på Hisingen i Göteborg. Det var här jag skulle bo nu efter separationen med min tidigare partner. Jag hade hittat en lägenhet som passade mina behov perfekt. Sommaren kom och där med även semestern. Jag kände att jag landade mer och mer efter allt som hänt och tyckte att livet kändes rätt så bra.  Undertiden funderade jag mer och mer på om jag skulle ta steget att åka ner till Spanien och försöka skaffa barn på egen hand med hjälp av embryodonation. På så sätt skulle jag kanske få mitt efterlängtade barn till slut även om det skulle bli på egen hand.

Men under den sista delen av min semester bestämde jag mig för att testa på det där med nätdating. Det kunde ju vara lite kul, att gå på date. Jag hade egentligen inte tänkt att ge min in på det fören till hösten tidigast, men infallet fick mig att gå in och registrera mig på en av de större webbplatserna för detta ändamål. Jag skickade meddelande till några stycken, men det var nästan ingen som svarade. Då förstod jag inte att det kanske fanns lite oskrivna regler som att det oftast är killen som tar första kontakten. Men efter att litet tag fick jag syn på ”Sailorputte”. Han såg trevlig ut tänkte jag. Dessutom verkar han gilla båtlivet, och det gör ju jag med! Jag skickade ett meddelande, och jag fick svar! =)
 
Efter att vi skrivit fram och tillbaka några gånger bestämde vi att vi skulle träffas. Den 17 augusti 2016 var första gången vi sågs. Vi möttes utan för Stora Teatern i Göteborg. Det var kulturkalas i stan och mycket folk i rörelse. Mitt första intryck när jag såg Sailorputte, som visade sig heta Patrik, var tyvärr inte jättebra. Här hade jag ansträngt mig med att välja kläder och försöka visa mig från den bästa sidan så står han i ett par förstora shorts, en t-tröja och ett par ganska fula skor. Jaha, det här kanske inte var riktigt vad jag hade väntat mig, men vi går väl in och sätter oss så kanske jag får en trevlig stund i alla fall, tänkte jag.

Men först efter 3,5 timmar sa vi hej då. Vi hade kunnat prata ännu mer. Men det hade blivit ganska kallt och klockan hade sprungit iväg. Det var dags att dra sig hemåt. Jag insåg att jag haft det mycket trevligare än vad jag trodde. Kanske skulle jag träffa honom en gång till och ge det en chans i alla fall?

Mitt dilemma var bara det. Jag kan inte få egna barn och Patrik hade varit tydlig i sin profil att han mer än gärna vill ha barn. Jag kände att jag lurades lite. Visst, med lite hjälp så kanske jag kan få barn, men det finns ju inga garantier. Därför bestämde jag mig för att tidigt berätta som det var. Ingen skulle kunna anklaga mig för att ha lurat någon genom att inte säga det fören längre in i ett eventuellt förhållande. Och om han skulle reagera med att han då inte ville fortsätta träffas, så var det bra om det kom fram innan några eventuella större känslor hade börjat växa. Det kändes mest ärligt även om det var en stor sak att berätta så tidigt. Då viste han vad han hade att göra med. Så redan efter vår andra date, som bestod av lunch ute på Hönö, bjöd jag med Patrik upp till min lägenhet. Där sa jag att vi behövde prata.

Patrik har i efterhand berättat för mig att han då trodde att jag skulle säga att det här med våra dater, det skulle inte vara någon idé att fortsätta då jag inte var intresserad. Så när han fick höra det jag berättade, att jag inte kan få egna biologiska barn, och det inte finns några garantier till barn tillsammans med mig blev han nästan lättad. Jag sa att han givetvis fick fundera på det jag precis berättat och hade han frågor var det bara att ställa dem. Ville han inte ses mer hade jag full förståelse för det.
 
Men Patrik ville ses mer. Efter bara några dagar var vi ute på vår tredje date och åkte runt i hans lilla båt. Hur mysigt som helst! Vi pratade bland annat om det jag hade berättat och jag förklarade mer vad det innebar och hur jag hade fått reda på det. Och det kändes så enkelt och så bra. Han lyssnade och förstod. Jag kände mig förstådd och jag kände att han brydde sig om mig. Kan det vara så här enkelt, tänkte jag?
 
Vi fortsatte att träffas och ganska snart var vi tillsammans allt mer. Efter några veckor fick jag dock panik. Det kändes som om jag lurade honom. Hade Patrik verkligen förstått vad han hade gett sig in på? Ingen av oss hade tid med att vi skulle vara tillsammans ett tag, kanske ett år till och med, och så kommer han på att han inte vill vara med på den här resan. Vi båda var ju redan 37 år och vi närmade oss 38. För att få hjälp i Sverige får jag inte ha passerat 40 och kötiderna är ju ganska långa. Jag grät och kände mig som en dålig människa.

Men Patrik märkte redan då att det var något som inte var bra, och frågade vad det var. När jag berättade och frågade om han verkligen förstod tittade han på mig och sa det finaste han kunde säga:

-  Men förstår du inte. Jag är tokkär i dig och vill inte ha någon annan än dig. Om det inte blir några barn så är det så. Jag vill ändå vara med dig.

Sedan dess har det varit vi. Vi har flyttat ihop och vi har köpt hus. Till sommaren 2018 gifter vi oss. Och vi har bollen i rullning för en dag förhoppningsvis bli gravida och få ett litet barn tillsammans. Tack Patrik för att du kommit in i mitt liv!
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Christina » Varför fortsätter man försöka?:  ”Jag tror att du har rätt. Drivkraften är så stark och den kommer inifrån. Även n..”

  • Alexandra » Behandlingsplan:  ”Jag hoppas att du kommer gå stärkt ur den här processen och håller tummarna för ..”

  • Josefin » Behandlingsplan:  ”Hur går det för er? ❤”

  • Lotta » Behandlingsplan:  ”Håller helt med dig om det du skriver - att de svenska klinikerna gör så lite oc..”

  • Christina » Nu ger vi Olga Clinic i Ryssland en chans:  ”Det ska bli spännande att följa er resa. Det är väldigt nedslående när man missl..”

Bloggarkiv

Etikettmoln